En folkrörelse i kulturens tjänst har, enligt dagens Norrbottens-Kuriren, tystat och censurerat en satirtecknare på arbetsplatsen.

Med anledning härav delar jag denna prisbelönta satirteckning av Robert Nyberg. En satirteckning säger mer än tusen ord.

 

Mió Evannes ord på dagens Pride-seminarium i Luleå tål att upprepas gång på gång;

”Men vi är alla förebilder. Och vi är beskyddade av en regnbåge. Växtzon sex har blivit bättre och bättre och vi går mot varmare tider. Men det kan snäppa tillbaka. Jag tänker på Putin och antigay-lagarna.”

Något att tänka på för alla som vill ha ett öppet samhälle med ett klimat som det går att andas i. De landvinningar vi tillkämpat oss inom likavärde, demokrati och kultur måste försvaras varje timme och varje dag. Året om. Pride och kultur är det finaste som finns.

 

Nu blomma de häggarna där hemma,
och doften är rusande stark.
Och junivindarna sålla
med blomsnö min hemgårds mark.

Nu segla de skyarna där hemma,
och himmelen är välvande vid.
Och solen ger glans över sjöar
och stänkt mellan hängen i lid.
Nu segla de skyarna där hemma.

Av Arhtur Landfors (1888-1973)

På min blogg ”Stå upp för kulturen” lämnar jag plats för dem som slåss för kulturen.

Här kommer ett viktigt inlägg om det planerade Dansens hus i Luleå, författat av Liselott Miranda. Liselott är själv ”dansförälder” och arbetar som arkitekt I Luleå.

Liselott vill inte ge upp kampen för ett Dansens hus i Luleå. Håll tillgodo.

/Karl Petersen

Liselott Miranda:

Bifogar ett fotomontage som visar hur Luleå centrum skulle kunna livas upp och bli mer befolkat speciellt efter kontorstid.

Som arkitekt tycker jag att staden skulle behöva Dansens hus eftersom det skulle kunna bidra till ett mer aktivt folkliv, i synnerhet till den del av Storgatan som ligger väster om Smedjegatan vilken jag tycker är lite mindre frekvent besökt än Storgatans östra del, där den största delen av handeln finns placerad och där folk rör sig mer. Det vore mycket olyckligt att låta detta gyllene tillfälle gå oss ur händerna, det är inte så ofta en ledig lokal av Åhlens-husets dignitet erbjuder denna möjlighet till förnyelse av stadskärnan.

Jag tycker att frågan är viktig även ur ett jämställdhetsperspektiv: ”typiska” pojkidrotter som fotboll och ishockey har historiskt sett fått mer finansiellt stöd än de idrotter som utövas till största del av flickor, tex ridning och dans.

Vi lever i ett samhälle som fortfarande inte är jämlikt, därför är det viktigt att visa flickor att de är lika mycket värda som pojkar, om Luleå kommun skulle satsa på Dansens hus skulle vi visa att vi i Luleå är förebilder i jämställdhetsfrågor, och vi skulle visa ungdomar (inte bara flickor, det finns många pojkar som gillar att dansa) att vi tycker att de är värda att satsa på.

Dans är en fantastisk idrottsform som dessutom är väldigt konstnärlig, och bidrar till en social gemenskap, en community, som är jätteviktig för ungdomar. Jag har själv en tonårsdotter som är aktiv inom dansen och ser på nära håll hur mycket dansen betyder både som hälsosam livsstil och som socialt sammanhang. Min dotter dansar i ett par av Luleås dansföreningar, en av dem håller i nuläget till i en pytteliten lokal som enbart rymmer en klass åt gången, vilket är väldigt begränsande för utvecklingen av verksamheten.

Ett Dansen hus i Åhlens-huset skulle ge staden lite bättre förutsättningar till att få ett mer aktivt folkliv i centrum och skulle bidra till Luleås image av kulturstad. Huset skulle kunna bli ett aktivitetscenter för dans som inrymmer ett café/ restaurang som kanske skulle kunna drivas av dansföreningarnas ungdomar, detta skulle kunna ge dem en möjlighet att bidra med inkomster till verksamheten. Förutom att dansa så skulle det kunna bli ett ställe för ungdomar och vuxna att samlas på. Folk som passerar på gatan skulle få se danslektioner genom de stora skyltfönstren. En liten scen skulle kunna uppföras utanför entrén där spontana dansuppträdanden skulle kunna ske, jag ser framför mig en bild av ett gatuliv med street-dansare i San Fransisco, en bild som skulle kunna bli verklighet i Luleå. Det här är en möjlighet att inte bara skapa lokaler för dansen utan skulle kunna bli mer än så om man kunde skapa ett aktivitetscenter där ungdomar ges chans att utveckla verksamheten själva. Kanske skulle man kunna skapa ett samarbete med Entreprenörsgymnasiet för att få idéer till vidareutveckling.

Att Landstinget skall finansiera idrottsverksamheter kan man fundera över om det är rätt eller fel. Det kanske finns möjlighet att söka EU-bidrag för detta, är det någon som har undersökt den möjligheten?

Hur som helst så tycker jag att detta är en viktig fråga för Luleå kommun och jag hoppas att sista ordet inte är sagt när det gäller Dansens hus i Luleå och Åhlens-huset i synnerhet. Låt inte detta tillfälle gå oss förbi, jag uppmanar folk i Luleå att kämpa för Dansens hus och hoppas att Luleå kommun tar tillfället i akt att visa att Luleå är en kulturell och jämlik stad som satsar på ungdomarna. En stad bör inte bestå av enbart handel och kommersiella lokaler, människors aktiviteter och välmående är minst lika viktig för att skapa en bra stad där man kan frodas och trivas som människa.

Liselott Miranda
Arkitekt SAR/MSA verksam i Luleå.

 

TCO har tilldelat årets kulturpris till dansaren Anna Vnuk. En glad händelse tycker jag. Anna kommer från Luleå och började sin bana på Luleå Rytmik & Balettförening. Filmaren Maximilien van Aertryck tilldelades TCOs kulturstipendium.

TCOs motivering:

”Dansaren, regissören och koreografen Anna Vnuk tilldelades Kulturpriset för sitt gränslösa konstnärskap. Hon är modig i sitt personliga berättande och väjer aldrig för livets svåra frågor. En fantastisk kulturpersonlighet!

Vårt Kulturstipendium, som syftar till att nyfiket spana på morgondagens stjärnor, gick till filmaren Maximilien van Aertryck och hans kortfilm ”Punkt 9: val av andre vice talman” där han uppvisar ett både moget och okonventionellt berättande. Lägg namnet på minnet!

Både Anna och Maximilien ger oss lust och kraft till att förändra genom sitt skapande. Men de och deras kolleger inom kulturen gör stora uppoffringar på vägen. Vi på TCO kommer fortsätta arbeta för att deras resa till en etablerad ställning, och kanske de fina salongerna, blir schysst och trygg”.